Varför klagar kroppen?

Baserat på inkommande information från din kropp och din omgivning skickar nervsystemet hela tiden kommandon till alla celler i hela kroppen om vilka justeringar som behöver göras för att kroppen ska fungera optimalt. Dessa fint kalibrerade justeringar bestämmer till exempel alla dina hållnings-, rörelse- och beteendemönster.

Om ditt nervsystemet får felaktig information (tex från inre ärrvävnad) eller överbelastas (tex pga hög fysisk eller psykisk stress) uppstår försämringar i dessa mönster. Din kropp har då en nedsatt kapacitet att hantera de belastningar som du kontinuerligt utsätter den för i din vardag. Du löper därmed en ökad risk för plötsliga överbelastningar och långvariga snedbelastningar.

Plötsliga överbelastningar uppstår när en belastning övergår kroppens kapacitet. Har du en markant nedsatt kapacitet kan det räcka med att du till exempel trampar lite snett (stukning), vrider på huvudet (nackspärr) eller böjer dig framåt (ryggskott) för att det skall uppstå skador i form av bristningar i kroppens vävnader. När kroppen försöker reparera det skadade området går vävnaden igenom en läkningsprocess kallad inflammation. Detta kan du uppleva som svullnad, värme, rodnad, ömhet och nedsatt funktion.

Snedbelastningar tar ofta månader eller år innan de första symptomen börjar ge sig till känna. Trötthet och spänningar i muskler eller återkommande led- och muskelvärk är vanligt förekommande. Senor, senskidor och ligament kan också upplevas som irriterade. Inledningsvis kan det gå många månader mellan känningarna, men i takt med att snedbelastningarna fortsätter återkommer besvären allt oftare. När slitaget har pågått under lång tid och blivit tillräckligt stort känner du av en konstant (kronisk) värk.